Att livet är till för att skratta åt är självklart, att det är till att gråta över är inte mindre självklart. Blir det tråkigt skall vi berätta om all dessa självklara ting
Först hämtade de kommunisterna, och jag sa inget för jag var inte kommunist. Så hämtade de arbetarna och fackföreningsfolket, och jag sa inget för jag var inte fackföreningsmedlem. Så hämtade de katolikerna och judarna, och jag sa inget för jag var protestant. Till sist hämtade de mig, och så fanns det inte längre någon kvar som kunde säga något.
En ledare är som bäst då folket knappt känner till hans existens, när hans arbete är utfört, hans mål uppnått, kommer de säga: vi gjorde det själva.